'

dina tunga steg har golvet glömt bort,
din kropp kan soffan inte längre minnas.
kudden har glömt bort de tårar jag grät,
vart finns de spår som ändå måste finnas?

alla har glömt,
men inte jag.
varje ensam natt så minns jag mer.
alla har glömt,
men inte jag.
jag påminns om dig av snart allt jag ser