'

nu sitter jag här igen, förvirrad. ensam i tomrummet som du lämnade efter dig. jag vill förklara saknaden med ord men det går inte..

ingenting kan förklara hur mycket jag verkligen saknar dig..

jag vet att du sitter där uppe och blickar ner på alla oss.

frågorna blir bara fler och fler, varför just du? men med att räckena höjs så kanske du räddat liv, eller du har räddat liv. du är en sann hjälte Adam.

det här är inte kul, att du inte finns i fysisk form längre, att man inte bara kan slänga iväg ett sms och fråga hur det är.

du va lycklig, mer kan jag inte be om, i just miss you.